Primo post / Första post

Bene, si comincia.

Ogni martedì, con cadenza più o meno regolare, cercheremo di scrivere un intervento su questo blog. Perché martedí? Perché viene poco dopo la domenica, il giorno fisso da quasi 3 anni ormai per i nostri incontri settimanali. Un po’ di tempo per organizzare le menti e le idee. Soprattutto di assimilarle e di buttarle giù, provocatoriamente, in forma scritta. Ma scegliamo il martedì soprattutto perché il martedì nel mondo sportivo è il giorno in cui si fa la conferenza stampa.

Ci piace fare riferimenti e citazioni. Anche se non c’entrano niente.

Ci piace volare basso. Ci piacciono i riferimenti astrusi a cose apparentemente senza senso.

Ci piace parlare e confontarci con tutto e soprattutto con il nulla. E provocare.

Perché, come direbbe Carmelo Bene, “è ora che si capisca che si parla sempre e solo di cazzate”. Citeremo ogni volta qualcuno.

Questo blog deve nascere come stimolo di riflessione. Non di saccenza né di verità assoluta.

La voglia di scrivere e di comunicare è sempre la stessa. Cercheremo di aggiornarvi e di entrare nelle viscere del gruppo π. Di rendere curiosi, cercando di creare un collegamento con chi ci segue e con chi anche se ne frega di noi. Svelare i nostri segreti, questo mai.

Anche perché di segreti non ce ne sono. Solo storie. Vere o fasulle che siano.

Chiunque sia a scrivere il blog, a postare, non verrà mai svelato. Anche perché lo scriveremo in diversi. Siamo tanti. É bello dare voce a tutti. Sempre che tutti vogliano parlare. O scrivere.

Ci firemeremo sempre π. Siamo e saremo qualcosa di universale.

Sempre per volare bassi naturalmente...

Quandi passo alla prima provocazione.

Che colore siete? Stiamo cercando di scoprire i colori dei nuovi personaggi. Ed attraverso questi cercare di scoprirsi e di scoprire gli altri. Credo sia un’interessante prospettiva.

Avete mai pensato a che colore siete? Non che colore vi piace. Quello che siete, quello che gli altri vedono di voi.

Pensateci e fateci sapere il perché. Oppure no.

Noi tanto siamo sempre qui.

Benvenuti

π

***************************************************************

Dags att börja, vad bra!

Vi ska försöka posta någonting varje tisdag (ungefär). Varför på tisdagarna? För att tisdag kommer efter söndag, dvs. dagen när vi brukar träffas. Nästan varje vecka! I tre år! Lite tid behövs för att samla ihop alla idéer och skriva dem ner, kanske på ett provokativt eller utmanande sätt. Men framför allt har vi valt tisdagarna eftersom i sportens värld brukar man ha presskonferens på tisdagarna.

Vi gillar att citera. Även om referat inte passar i sammanhanget.

Vi gillar att ha fötterna på jorden.

Vi gillar att referera till meningslösa saker.

Vi gillar att prata och provocera.

Carmelo Bene skulle säga ”det är dags att inse att man alltid bara snackar skit”.

Vi kommer att citera någon varje gång.

Ett av denna bloggs syften är att vara en utgångspunkt för reflektioner och diskussioner.

Vi vill skriva och kommunicera. Vi ska försöka uppdatera er samt se vad som hänt och som kommer att hända i teatergruppen π. Hoppas att vi lyckas göra er nyfikna. Vi kommer aldrig att avslöja våra hemligheter. Vi har inga hemligheter. Vi har bara historier. Sanna eller inte.

Vi kommer inte att avslöja vem skriver för denna blogg. Vi alla kommer att skriva här. Vi är många och alla får skriva, förstås. Vi kommer alltid att signera π.

Jag börjar härmed med den första utmaningen.

Vilken färg är du? Vi försöker förstå de nya karaktärernas färg. Detta kan hjälpa oss att förstå oss själva och dem andra. Jag tror att det kan bli intressant.

Har du någonsin tänkt på vilken färg du är? Jag menar inte ”vilken färg du gillar”. Vilken färg du är, alltså. Vilken färg ser de andra när de tittar på dig? Tänk på det och låt oss veta varför. Eller inte. Vi är alltid här ändå.

Välkomna

π