Gossip - Movie

Mi han detto che i preparativi per il film fervono… lo chiamano “Il giorno più lungo”.

Costumi, musiche, trucchi e luci, come su un palco di teatro. Il copione c’è (non è che si capisca molto, eh), ma come al solito verrà cambiato ed arricchito d’ogni idea…. questa volta proprio davanti ad una telecamera. Bisogna aver fiducia cieca nel regista!

Chissà se quei birbanti del Gatto e la Volpe son pronti?! Che dire… sempre così loro! Pare non faccian nulla, ma poi alla fine son sempre i più bravi! Meno male che ci sono: il loro è un valore aggiunto ad ogni spettacolo.

E le comparse? Quante saranno mai?

Ah, a me l’oste pare un furbacchione... Io non l’ho mai visto quello là…

Si dice che la fata, in occasione dell’evento, voglia sfoggiare una chioma turchese… io non ci credo! Sarà vero? Fa un po’ effetto “Lollo”, ma a lei starà bene.

Il grillo s’è sperso… però se lo conosco bene, spunterà fuori solo al momento giusto. Ma è un po’ timido?

Insomma l’unico pronto davvero è Pino, che non vede l’ora… quel burattinaccio starebbe solo a correr in qua e là sul palco a raccoglier applausi! Secondo me non sa cosa lo aspetta!

Ma sarà mai pronto a diventar un bimbetto buono?

S’aspetta, va’…

******************************

Jag fått veta att de håller på att frenetiskt förbereda sig inför filminspelningen. De kallar det för ”Den längsta dagen”.

Kläder, musik, smink och ljus, precis som på en teaterscen. Manuset finns (även om det är ofattbart) och de kommer säkert att ändra det och följa deras idéer… Den här gången framför en kamera. Man måste lita på regissören då!

Vem vet om Katten och Räven, de två skurkarna, är redo? De är så hela tiden, vad ska vi säga mer? Det verkar att de inte gör någonting men slutligen är de bästa av alla. Vilken tur att de är med, de är det lilla (stora) extra vid varje föreställningen.

Och statisterna då? Hur många är de egentligen?

Just det! Jag tror att värdshusvärden är också en liten skurk…

Det ryktas att Fén vill ha ett blåfärgat hår för tillfället… Jag tror inte på det. Är det sant? Hon kommer kanske att påminna Lollobrigida, det passar henne.

Syrsan har gått vilse… men jag vet att han kommer att dyka upp vid rätt tillfälle. Är han kanske lite blyg?

Den enda som är redo på riktigt är Pino, han ser fram emot att vara där, på scenen, för att springa hit och dit och ta emot applåderna. Han vet inte vad som kommer att hända, stackars…

Men är han verkligen redo att bli en väluppfostrad pojke?

Vi får se…

Comparse / Statister

Stiamo cercando delle comparse per un filmato che verrà proiettato durante il prossimo spettacolo ("Pinocchio", 5-6 ottobre 2012).
Le riprese sono previste per il 3 giugno.
Chi fosse libero ed interessato a partecipare può contattarci scrivendo a teaterpi@gmail.com
Tra alcuni giorni scriveremo agli interessati ulteriori dettagli ed informazioni riguardanti orario, luogo, costumi, etc.


*********************************************************


Vi söker några statister till en kortfilm som kommer att projekteras under vår nästa föreställning ("Pinocchio", 5-6 oktober 2012)
Vi kommer att filma den 3:e juni.
Om någon av er är ledig då och intresserad att delta så kan ni kontakta oss genom att mejla till teaterpi@gmail.com
De som är intresserade kommer att kontaktas om några dagar med info om tid, plats, kläder osv.

TeaterTRE

In questi giorni abbiamo affittato il teatro, TeaterTRE (fermata della metro Mariatorget).
Naturalmente siamo molto contenti, il teatro è bello, della grandezza giusta per il nostro spettacolo, dotato delle apparecchiature necessarie e (ultimo ma non per importanza) il personale è molto disponibile e cordiale.
Quindi possiamo dire già da ora che "Pinocchio" sarà messo in scena il 5 e 6 ottobre 2012.
Segnatelo sulle vostre agende!

Bruno Olivier

************************************************

De senaste dagarna lyckades vi med att hyra en scen, TeaterTRE (t-bana Mariatorget).
Det är klart att vi alla är nöjda, scenen är fin, lagom stor för vår föreställning, utrustad med vad som behövs och (sist men inte minst) personalen är mycket trevlig.
Därmed kan vi redan nu påstå att "Pinocchio" kommer att sättas upp den 5:e och 6:e oktober 2012.
Anteckna det i era almanackor!

Bruno Olivier

Bruno Olivier

TeaterPi dà ufficialmente il benvenuto al suo nuovo produttore!
Si chiama Bruno Olivier.
Siamo onorati di averlo a bordo.. Ha molta esperienza nel campo ed è una persona di classe.
Figuratevi che al primo incontro ci ha lasciato la sua carta di credito, dicendoci di usarla a nostro piacimento.
Eccola:

TeaterPI presenterar den nya producenten!
Hans namn är Bruno Olivier
Vi är stolta över att ha honom med oss. Han har erfarenhet och är stilig.
Vid första mötet gav han sitt kreditkort till oss. Han sa att vi skulle kunna använda det hur mycket vi vill.
Här är det:

(la carta di credito di Bruno Olivier)

Un vero gentiluomo. Anzi, ha precisato che chiunque dei nostri amici può stamparne una copia e usarla quando gli pare. Anche stampata su carta ha detto che vale lo stesso, tanto a lui lo conoscono tutti e si fidano.

Un signore.

È anche molto bello. Lui, modestamente, non ci tiene a fare apparire la sua faccia in pubblico, ma noi gli siamo così riconoscenti che pubblichiamo una sua foto.

Vilken gentleman. Han sa också att till och med våra vänner kan göra en kopia av det och använda det. Han påstår att kortet är giltigt även om det är utskrivet på papper, eftersom alla känner och litar på honom.

En riktig gentleman.

Han är också snygg. Han vill inte visa sitt ansikte inför alla, men vi är så tacksamma att vi vill publicera ett foto

(il grande Bruno Olivier)

Un grande applauso.

En stor applåd.

Lettura interpretata del testo...

Geppetto: Potete figurarvi la mia sorpresa quando vidi Pinocchio che strisciava per terra e mi guardava con due occhioni così...

Giro delle 7 chiese / "De 7 kyrkornas runda"

Prendiamo spunto da uscite giovanili alla ricerca del divertimento notturno (nel titolo), per raccontarvi cosa serve (secondo noi) per mettere in piedi una compagnia di teatro.

1) Legge della Chiesa della Gente Camprereccia

Se nel formare una compagnia c’è bisogno di sentimento, passione e disponibilità, vi sarà una carenza di queste tre caratteristiche proprio il giorno delle prove.

2) Legge della Chiesa dell’Unione

Più siamo meglio è. Specie se alle prove siamo sempre in due.

Corollario: quando si tratta di avere un’idea, più siamo peggio è. E saranno tutti presenti.

Corollario: in attesa di capire se Dio esiste o meno (e soprattutto chi c’è o chi non c’è), è meglio avere un’idea da portare in scena.

Corollario: più bella è un’idea tanto più incomprensibile sarà l’esposizione di chi l’ha avuta.

3) Legge della Chiesa Abbaziale dell’Incastro

Se sembra facile è dura, se sembra difficile è fottutamente impossibile, a meno che tu non abbia martello e scotch. A quel punto subentra la legge dell’incastro (taglialo grosso ed infilalo a calci)

4) Legge del Santuario dell’Assenza

Se lo spettacolo prevede della musica dal vivo, nessuno saprà suonare uno strumento.

Se lo spettacolo prevede della fotografia, tutti sapranno fare delle foto, ma nessuno saprà proiettarle.

Corollario: se si trova chi sa suonare lo strumento o chi sa proiettare le foto, non ci sarà per lo spettacolo.

5) Legge del Santuario della Ns. Signora della Lettera

Più bello è il testo del copione, più foglietti ci saranno in scena e più aumenterà il numero di persone che abbiano perso almeno l'una o l’altra cosa.

6) Legge della Basilica dell’Annunciazione

Se si manda una mail, tutti risponderanno sì, indipendentemente dalla domanda.

Corollario: per ogni sì di risposta si produrranno circa 10 mail inutili. A cui tutti risponderanno sì.

Corollario: nessuno legge le mail.

7) Legge della Chiesa di Murphy

Se qualcosa può andare male lo farà un’ora prima dello spettacolo. Se non durante.

*********************************************************

Vi inspireras av några nattliga äventyr för att berätta vad som behövs för att starta en teatergrupp.

1) Lagen om Landets Folks Kyrka

För att starta en teatergrupp behövs känslor, passion och tillgänglighet. Sådana egenskaper kommer att saknas på repetitionsdag.

2) Lagen om Unionens Kyrka

Ju fler desto bättre. Men på repetitionsdag är vi bara två.

Tillägg: när det blir dags att komma på nån idé, ju mindre desto bättre. Och då kommer alla att vara närvarande.

Tillägg: i väntan på att veta om Gud finns eller inte... och i väntan på att förstå vem som kommer eller inte, är det bättre att komma på nån idé om någonting som ska sättas upp.

Tillägg: ju bättre är idén som någon kommit på desto mer ofattbart kommer hans/hennes tal för att berätta om själva idén.

3) Lagen om Det Intryckta Klostret

Om det verkar lätt så blir det jobbigt. Om det verkar jobbigt så är det omöjligt, om man inte har en hammare och tejp. Och då gäller "lagen om att trycka in" (skär det grovt och tryck in det våldsamt)

4) Lagen om Frånvaros Tempel

Om man vill ha levande musik på föreställningen, då är det så att ingen kan spela något instrument.

Om man vill ha projektion av bilder under föreställningen, sd är det så att alla kan ta mycket fina bilder men ingen kan projektera dem.

Tillägg: om vi känner någon som kan spela något instrument eller som kan projektera bilder så kommer han/hon att vara upptagen på föreställningsdag.

5) Lagen om Vår Fru av Brevets Kloster

Ju snyggare manuset är skrivet desto mer lappar kommer att finnas på scenen. Ju snyggare är manuset skrivet desto mer personer kommer att förlora antingen manuset eller lappar på scenen.

6) Lagen om Bebådelsens Kyrka

Om man skickar ett mejl så kommer alla att svara ja oavsett frågan.

Tillägg: Varje ja kommer att producera 10 onödiga mejl som själv kommer att besvaras med ja.

Tillägg: ingen läser mejlen.

7) Lagen om Murphys Kyrka

Om något kan gå fel så kommer det att göra det en timme innan föreställningen börjar. Om inte under föreställningen.

Riunione - Möte

Ieri ci siamo riuniti per discutere le cose successe negli ultimi giorni.

Il copione è pronto (riscritto e corretto, finalmente!) e sembra piacere al gruppo.

I fotografi si sono riuniti ed hanno deciso le linee guida e la suddivisione del lavoro.

Le musiche sono state scelte.

Ma non possiamo dirvi di più.

Adesso, al lavoro!

π

***********************************************************

Igår träffades vi för att prata om vad som hänt de senaste dagarna.

Manuset är färdigt (äntligen!) och det verkar som om alla i gruppen tycker om det.

Fotograferna har träffats och bestämt hur de ska jobba (uppgifter, vem gör vad osv)

Musikerna har valt låtarna som ska spelas.

Vi kan inte säga mer just nu.

Nu är det dags att jobba!

π

the end...

Bentornati!

Immagino le facce dei possibili lettori che già si preoccupano di un altro mattone allucinante con domande assurde.
Ah ah!
No no.. solo, essendo stata Pasqua, non ci siamo potuti trovare come al solito per le tipiche prove domenicali, ma gli scrittori o rescrittori del testo di “Pinocchio” (il nostro prossimo spettacolo) hanno potuto lavorare al copione e finalmente ultimarlo.
Ora è tutto lì. Da rileggere e sistemare nei suoi particolari. Oliarlo, mi piacerebbe dire, in modo che gli ingranaggi si incastrino e che le trame meccaniche scorrano a dovere.
Ma quanto è difficile scrivere la fine?
Immaginatevi Dante, Strindberg o Proust (a cui tanto piaceva il tempo) trovarsi col dilemma di come concludere il tutto. La chiosa.
Come si chiude il tutto. Se si pensa alla giornata, mi viene in mente la luce. Si spegne la luce, e tutto ritorna da capo.
Se poi si pensa alla regia di uno spettacolo o alla chiusura di un concerto... ci sarebbe da impazzire.
E allora impazziamo.
Parlateci di un’immagine, un’azione, un’icona che per voi significa fine. Fine anche come significato di inizio (sempre usando una citazione “inizio e fine sono la medesima cosa")
Ma non avevevamo detto che non avrebbe dovuto essere un post pesante?
Rendetelo leggero voi, se ci riuscite... oppure… magari........
...............
................
....................
π

***************************************************

Välkomna åter!

Jag kan inte ens ana era ansiktsuttryck, kanske oroliga att vi har skrivit ett tråkigt inlägg till med konstiga frågor.
Ah ah!
Ingen fara. Det är bara så att vi inte träffades i söndags, under Påsk. Men manusförfattarna har äntligen skrivit om manuset till ”Pinocchio” (vår nästa teaterföreställning).
Nu gäller det bara att läsa det om och göra så att handlingen håller.
Men att skriva slutet är verkligen svårt.
Tänk på Dante, Strindberg eller Proust (han som gillade tidskoncept) och deras dilemma att skriva slutet på ett verk.
Om man tänker på en dag, så kan man komma att tänka på ljuset. Man släcker lampan och allt börjar om.
Men om man tänker på att regissera en föreställning eller att avsluta en konsert… kan man bli galen.
låt oss flippa ut.
Berätta för oss om en bild, en gest, någonting som betyder ”slut” enligt er. Och tänk på att ”slutet” kan betyda ”början” (”början och slutet är samma sak”, enligt ett känt citat).
Men vi skulle inte ha skrivit ett tråkigt inlägg, eller?
Ni kan göra det lättare… eller… om ni gillar…
....
....
....

π

Primo post / Första post

Bene, si comincia.

Ogni martedì, con cadenza più o meno regolare, cercheremo di scrivere un intervento su questo blog. Perché martedí? Perché viene poco dopo la domenica, il giorno fisso da quasi 3 anni ormai per i nostri incontri settimanali. Un po’ di tempo per organizzare le menti e le idee. Soprattutto di assimilarle e di buttarle giù, provocatoriamente, in forma scritta. Ma scegliamo il martedì soprattutto perché il martedì nel mondo sportivo è il giorno in cui si fa la conferenza stampa.

Ci piace fare riferimenti e citazioni. Anche se non c’entrano niente.

Ci piace volare basso. Ci piacciono i riferimenti astrusi a cose apparentemente senza senso.

Ci piace parlare e confontarci con tutto e soprattutto con il nulla. E provocare.

Perché, come direbbe Carmelo Bene, “è ora che si capisca che si parla sempre e solo di cazzate”. Citeremo ogni volta qualcuno.

Questo blog deve nascere come stimolo di riflessione. Non di saccenza né di verità assoluta.

La voglia di scrivere e di comunicare è sempre la stessa. Cercheremo di aggiornarvi e di entrare nelle viscere del gruppo π. Di rendere curiosi, cercando di creare un collegamento con chi ci segue e con chi anche se ne frega di noi. Svelare i nostri segreti, questo mai.

Anche perché di segreti non ce ne sono. Solo storie. Vere o fasulle che siano.

Chiunque sia a scrivere il blog, a postare, non verrà mai svelato. Anche perché lo scriveremo in diversi. Siamo tanti. É bello dare voce a tutti. Sempre che tutti vogliano parlare. O scrivere.

Ci firemeremo sempre π. Siamo e saremo qualcosa di universale.

Sempre per volare bassi naturalmente...

Quandi passo alla prima provocazione.

Che colore siete? Stiamo cercando di scoprire i colori dei nuovi personaggi. Ed attraverso questi cercare di scoprirsi e di scoprire gli altri. Credo sia un’interessante prospettiva.

Avete mai pensato a che colore siete? Non che colore vi piace. Quello che siete, quello che gli altri vedono di voi.

Pensateci e fateci sapere il perché. Oppure no.

Noi tanto siamo sempre qui.

Benvenuti

π

***************************************************************

Dags att börja, vad bra!

Vi ska försöka posta någonting varje tisdag (ungefär). Varför på tisdagarna? För att tisdag kommer efter söndag, dvs. dagen när vi brukar träffas. Nästan varje vecka! I tre år! Lite tid behövs för att samla ihop alla idéer och skriva dem ner, kanske på ett provokativt eller utmanande sätt. Men framför allt har vi valt tisdagarna eftersom i sportens värld brukar man ha presskonferens på tisdagarna.

Vi gillar att citera. Även om referat inte passar i sammanhanget.

Vi gillar att ha fötterna på jorden.

Vi gillar att referera till meningslösa saker.

Vi gillar att prata och provocera.

Carmelo Bene skulle säga ”det är dags att inse att man alltid bara snackar skit”.

Vi kommer att citera någon varje gång.

Ett av denna bloggs syften är att vara en utgångspunkt för reflektioner och diskussioner.

Vi vill skriva och kommunicera. Vi ska försöka uppdatera er samt se vad som hänt och som kommer att hända i teatergruppen π. Hoppas att vi lyckas göra er nyfikna. Vi kommer aldrig att avslöja våra hemligheter. Vi har inga hemligheter. Vi har bara historier. Sanna eller inte.

Vi kommer inte att avslöja vem skriver för denna blogg. Vi alla kommer att skriva här. Vi är många och alla får skriva, förstås. Vi kommer alltid att signera π.

Jag börjar härmed med den första utmaningen.

Vilken färg är du? Vi försöker förstå de nya karaktärernas färg. Detta kan hjälpa oss att förstå oss själva och dem andra. Jag tror att det kan bli intressant.

Har du någonsin tänkt på vilken färg du är? Jag menar inte ”vilken färg du gillar”. Vilken färg du är, alltså. Vilken färg ser de andra när de tittar på dig? Tänk på det och låt oss veta varför. Eller inte. Vi är alltid här ändå.

Välkomna

π